måndag 14 oktober 2013

Den knäppaste dagen i mitt liv - skrivövning med författaren MartinJonols

Under Martin Jonols författarbesök på skolorna fick alla elever vara med och göra en skrivövning. Uppgiften var att skriva en kort berättelse om den knäppaste dagen i sitt liv. De som ville fick läsa upp sin berättelse.


Jag var så nyfiken så jag bad om att få berättelserna med mig. Martin Jonols besökte alla elever i årskurs 5 i kommunen, så det blev ganska många knäppaste-dagen-berättelser och det finns inte plats att lägga ut alla här på bloggen, men Martin ville gärna läsa dem och därför skickar jag berättelserna till honom.

Här är några smakprov från skrivövningarna:

Jag kommer till skolan. Den ser så tom ut, men jag kliver ur bussen och går upp för skolgården alldeles själv. Sen märker jag att matsalen är borta och att det är en rutschkana på taket och in genom fönstret. Jag går in i skolan och ser att skolan har blivit ett badhus. Jag går ut och ringer till mamma och säger kom med badkläder. Mamma säger va? Fråga mig inte varför. Du kommer att se

Det var den knäppaste dagen någonsin. alla bar underliga kläder och såg konstiga ut. alla såg döda ut och dom stirrade på mig. jag var rädd. killarna i gatuhörnet hade djurkläder på sig. dom ropade och skrattade åt mig på något konstigt språk.

En dag vaknade jag och en häst stod inne i mitt rum. jag gick ut ur mitt rum och såg att hallen var sned och hade så starka färger att man inte kunde se.


När jag vaknade var det tyst. Jag gick ner och katten var död. när jag kom ut var bilen borta sen gick jag till skolan. En bil krockade vis saras pizzeria. när jag kom till skolan var alla borta. då gick jag hem och somna om. när jag vakna var allt som vanligt igen.

Jag vakande och var i rymnden. vad hvar det som hade hänt. Det var köttbullar överallt, trädstammarna var gjorda av bananer och bilarna av korvar...

En morgon när jag vaknade hade jag plötsligt en krabbdräkt på mig. Jag rörde mig i sängen och plötsligt bytte jag dräkt till en sjöjungfru...

Jag vaknade och himlen var rosa. Gräset blått. Mitt rum var alldeles stökigt.

Det var morgon och jag hade nyss vaknat av min väckarklocka. Jag satte mig i köket och tänkte ta fram smöret. Jag tittade i kylskåpet, inge smör. Åh nej! Då får jag väl äta fil. Ingen fil!

Här kan du läsa reportaget i Ljusnan om Martin Jonols författarbesök. 



Inga kommentarer: